HALLÅ! Sex månader senare typ, vad i hela friden har vi hållit hus?
Överallt och ingenstans tydligen. Fyra månader sen senaste uppdateringen och folket på bloggen skäms. DDH ber om förlåtelse, höll i eftermiddags en presskonferens för att ge en officiell ursäkt till såväl folket som sponsorerna. DDH informerade även om en omplacering av en deltagare. De har numera en korrespondent (googla på det) i världsmetropolen Arjeplog.
Dock tänker vi inte ödsla energi på att be om ursäkt utan ger er en direkt uppdatering!

Marknaden i Rättvik. Behövs det sägas mer?
Synonymer till detta är "ointressant, fantasilöst, händelsefattigt, bedrövligt, kallt, tröttsamt".
Men att träffa gamla bekanta och govänner så att säga tackar ingen nej till. Nu går plattängerna varma innan folket beger sig ut i vinterpälsarna för att göra samhället osäkert. Vi ses i snöstormen, antagligen alldeles för dåligt klädda och definitivt för vingliga klackar.

Seaside

Efter en trevande början kanske sommaren är här trots allt. Några minusgrader, regn, åska och blåst är ju solklara tecken på att den svenska sommaren börjar ta fart. Ett annat sommartecken är festivalerna som drar igång. Musiken och dess tillbehör, festivalerna är höjdpunkter framöver. Ett fullspäckat schema för DDH med festivaler flera gånger i månaden är vad som väntar. I helgen drog festival-marathonet igång.



Seaside-festivalen. Enda svenska rockfestivalen som är gratis. För den med lite smalare plånbok är detta ett ypperligt tillfälle. Festivaler och plånböcker har genom historien inte rikigt kommit överens, så därför är det ganska halvbra att inviga festivalsommaren med en snäll-mot-plånboken-festival.

46 band på en dag var det som erbjöds. Pausunderhållningen stod ett gäng killar med utländsk bakgrund (aka blattar) och några skinnhuven för. Då vädert var halvdåligt så hade det bildats en och annan lerpöl. Lerpölar visade sig vara den perfekta platsen för en fight, i alla fall enligt killarna. Då DDH oskyldigt står och för en trevlig konversation så går detta gäng förbi, hand ihand. Konstigt tänker DDH, men kul att de hakat på COMVIQ's "jag skulle vilja byta kompisgäng"- anda. De ser plötsligt pölen, och kaoset är ett faktum. Alla ska ner i den, de slåss för att få bästa platsen, de svagare hamnar i buskarna bredvid. Tyvär kommer några ordningsvakter (misstolka inte, DDH uppmuntrar inte till våld, med det är klart det är kul att titta på) och med stor entusiasm ger sig in i striden tills den avslutas.

Men! Det är ju som sagt musiken man ska fokusera på. Efter många roliga framträdanden och en och annan nyupptäckt grupp kunde man lämna Seaside-området i Falun.

Ett år.

Exakt ett år har gått sen DDH publicerade sitt första inlägg om det omtalade och hett diskuterade derbyt VIK- Rättviks IF (VIK vann förövrigt hela serien) . Ett helt år, förstår ni? Vad har hänt sen dess? Eller snarare, vad har inte hänt. Och det ni tror inte har hänt, kan ha hänt, för DDH har varit där det händer, men inte alltid haft den ork som krävs för ett halvdåligt inlägg. Allt ligger i alla fall som ett avslutat kapitel i bloggens arkiv, frågan är bara om det tål att skrivas ett till. Eftersom DDH fick en halvbra förfrågan för ungefär två månader sedan och fick lov att lägga lite mer kraft på andra ställen har det varit dött här. Stendött. Uppdateringarna ska enligt planerna bli bättre, men DDH lovar ingenting, det är det enda vi kan hålla.

DDH har även fått fina erbjudanden, men det blir i så fall en överraskning senare.

Vi vill hur som helst tacka alla er som följt oss under året, ni som varit där det händer. OCH vill vill också tacka tusen gånger för dom tusen besökarna i månaden vi haft. 12000 besökare på årsdagen, vilken 1-års present!

Nu är det dags igen för den årliga skoldansen. Men även denna vår är det småbarnen som intar dansgolvet som troligtvis inte kommer vara lika packat som tidigare år. Eftersom det inte är obligatorisk närvaror för niorna kommer Rättvikparken att "krylla" av den mindre sorten för kvällen. Man kan alltid hoppas på att det blir lite drags, i alla fal för live bandets skull. Om dom har tur kanske det dyker upp ett fåtal nionde klassare som är redo för ett parti, med andra ord.

I morgon blir det till att bege sig ut på landsbyggden och fira framför den varmare brasan, i det lite kallare mörkret.

Valborg

Ett år har gått sen våren senast välkommnades med saft och korvgrillning. Nu är det dags att än en gång gräva fram den klirrsäkra ryggsäcken i botten av garderoben och bege sig ut. Men nu är frågan vart ? Det erbjuds flera fina möjligheter, frågan är bara vart man ska vara. Vikarbyn har under alla år varit ett säkert kort men kan komma att konkureras ut av Rättvik, då de lite äldre väljer att förflytta sig till Stranden. Uppgifterna är halvosäkra, lika så det eventuella besöket av Furudalingar, Moringar och Leksingar. Men ett som är säkert är att det kommer festas hårt runt om i kommun´.

Vart ska folket vara?

Barcelona

Nu är vi tillbaka i det grå disiga Dalarna med ett gott humör efter ett riktigt härligt träningsläger i en varmare del av Europa. Dagarna var riktigt fina och värmen var inget att klaga på, med mycket spring i benen tränade vi ett flertal gånger under veckan, gick i det hundratals trapporan runt om i staden, spelade ett flertal matcher som gick till vinst och spenderade även en del tid på tunnelbanorna. Vi bjöds på mycket roligheter och inte minst fotboll i alla dess slag. En toppen match på ett fullsatt Camp Nou och fotboll i världsklass var en upplevelse för sig. Matchena vi spelade gick super, försvar och anfall var det inget fel på hela laget jobbade och hjälptes åt i kniviga lägen. Vi rulade boll och spelade vårt spel. Började behärska underlaget och den lönade sig med all den träning vi lagt ner på det här. Två vinster och en oavgjord blev resultatena för de matcher vi spelade och den kan man säga är klart godkänt.

Efter en höghöjdsbana i full skräck kom åskan och vi som befann oss på banan blev tvugna att "livräddas" av personalen som firade ner oss från de meter breda plattorna ca 5/7 meter upp luften. Efter ett riktigt regnväder var det dags att hoppa på en tunnelbana för att äta en av våra härliga middagar i stan. Eftersom maten inte var den bästa på hotellet/vandrarhemmet så åt vi middag i stan för att hålla hurmör och energin på topp. Dom flesta kvällarna spenderades på Fresc'co medans andra på Kina Restaurang och en kväll även Sushi som blev en succé. Vi spatserade på Ramblan med stora leenden på läpparna och skön sång. Vikarby IK damlag finns nog på bild och film lite överallt i värden vid det här laget. Vem lägger inte märke till ett gäng snygga tjejer i blåa träningsoveraller/gulamatch tröjor, en sen kväll på Ramblan !? Fast vissa kvällar var vi ju snyggare än vanligt då vi var i klädda jeans och en tröja men uppmärksamhet väckte vi i alla fall. Efter matchen i Camp Nou blev det till att ställa upp på ett flertal foton och filmer då vi syntes med en stor Sverige flagga några hundra meter innan utgången.

Veckan var toppen och vi har det väldigt kul ihop. Lagandan är på topp och vi ställer upp för varandra, en för alla, alla för en !

Pressmedelande.

Som ni kanske har märkt har det stått oförlåtligt stilla här, men det är nämligen så här att vi har bloggat på ett annat ställe under en period. För en vecka sedan var vi på ett möte och det slutade med en alldeles ny blogg på DD.

Där har vi skrivit om förberedelserna och planerna innan träningslägret i Barcelona som startar imorgon tisdag, vilket har lett till att vi knappt har bloggat här alls. Vi ber så hemskt mycket om ursäkt och tvingar er att gå in och kolla på den. Där får ni följa med oss på allt vi tar oss för i det halvvarma landet.
Sen vill vi också säga att det kommer att hända saker när vi kommer hem också, så glöm för all del inte bort eran älskade DDH-blogg.

Här hittar ni den "nya" bloggen:
http://dalademokraten.se/blogg/barcelona

Det droppar från taken, gummistövlarna är på och man sitter mot husväggen och njuter av solskenet. Att sedan vakna dagen efter, en söndag, titta ut genom fönstret och mötas av full snöstorm, får en att inse att det bara är att gräva fram skoteroverallen och pälsmössan igen. Snön verkar ha tagit musten ur hela kommunen, som trodde att det kanske var en vår på väg. Veckan blev plötsligt lite jobbigare för en del, men för den del som drar till Barcelona om lite mer än en vecka känns den inte fullt lika jobbigt. Det kommer att hända lite saker på bloggen framöver, så kika gärna in i veckan.

En halv bra natt i Fauln

Så klart att DDH tog sig till den lite större orten på stoj och galej. Natten spenderades på lite olika ställen för våran del, bland annat på Drag, ett golv, en busskur och ett bord. DDH inledde kvällen med glitter och glamor på ett dunkande Lugnet med halv roligt fest folk. Kvällen gick i sin tackt och dramatiken utspelade sig närmare 12 slaget, då människor föll handlöst till backen medans andra halvgrät i ett hörn, på grund utav en och annan dumpning. Kvällen närmade sig slutet och DDH begav sig mot innerstaden. Med ömmande fötter och skrikande sång närmade vi oss busskuren där DDH spenderade ca fyrtio minuter i en halvdöd stad.

DDH tycker att folket borde vara mer kreativa och röra sig i olika festlokaler runt om i länet, lev livet och ha det kul när du kan. Säger bara, våga vägra Bingo Lotto med mamma och pappa.

Melodifestivalen 2010

För er som inte såg Melodifestivalen för att ni var på en jätte rolig fest eller helt enkelt var för coola för att titta på detta svenne-program, så kommer några rader om vad som hände och hur det slutade.

Många uttrycker sitt ointresse och ogillande när det gäller Melodifestivalen, men ändå går tittarsiffrorna upp till flera miljoner, ett flertal facebook uppdateringar om vem som skulle ha vunnit poppar upp minuterna efter avgörandet och man kommer på folk som nynnar de halvbra låtarna lite överallt, lite helatiden. Undermedvetet kanske alla svenskar är födda till att älska melodifestivalen, eller att älska att hata den. Obrydda är vi i alla fall inte.

Som slutgiltlig vinnare stod i alla fall Anna Bergendahl. Men för showen stod några andra personer. Dolph Lundgren, med sin djuparöst och sitt hollywood smile, gjorde pauserna till det roligaste under alla dessa veckor, de har verkligen tjatat med deltävling efter deltävling. Alexander Rybak delade ut rösterna från Norge, och gjorde det på ett riktigt härligt sätt. En kämpe glad gutt är vad han är. Men inte minst, Björn Gustafsson! Björn Gustafsson och Melodifestivalen har ett speciellt förhållande, men efter sin dunder succé så försvann han. Så vad är inte bättre än att göra comeback i Melodifestivalen, som Salems pianist?

Mitt under Salem Al Fakirs nummer reser sig Salem från pianot, för att ställa sig mitt på scenen och sjunga för full hals. Vem kommer då intrippande om inte Björn? Med en halvlång frisyr och fina glasögon sätter han sig vid pianot och ser så där lite halvtöntig och halvflummig ut som bara han kan. Efter uppträdandet går Salem av scenen som om ingenting hade hänt, och Björn försvinner ut i kulisserna. Random, men otroligt roligt.
Salems rikgtigt grymma pianist

Årets Melodifestival va faktiskt riktigt underhållande, och det säger DDH som de svennar de är! DDH önskar alla en fortsatt trevlig natt!

(Inte minst de på Melodifestivalens efterfest. DDH vet nämligen att man på den senaste Melodifestival-efterfesten hittade ett borttappat typ av lusthöjande/potenshöjande medel, vi får bara hoppas att det har återvänt till sin ägare nu lagom till denna efterfest!)

Alice i Underlandet, En halvdålig recension

Precis som många andra har DDH sett Tim Burtons "Alice i Underlandet", och därför följer en halvkort recension.

Filmen borde egentligen heta "Alice i Underlandet II" eftersom Alice återvänder till Underlandet. En flicka ramlar igenom ett hål, hon träffar en halvgalen hattmakare, en helgalen kanin, talande blommor och en helt vanlig ond drottning, men med ett ovanligt stort huvud. Tim Burton har ett rykte att inte vara rädd att ta ut svängarna i sitt regisserande, så då tänker man, kan en film med den historien och den regissören bli normal? Svar: Nej.

Hattmakaren (spelad av Tim Burtons bäste vän Johnny Depp) gör filmen om möjligt ännu galnare. Med sitt nervösa fniss, konstiga prat och roliga uttal gör Depp hattmakaren genialiskt.

Recensionen av denna film är ganska svår, då den helt ärligt är halvvrickad. Den utspelar sig i verkligheten i overkligheten, eller vad det overkligheten i verkligheten? Det enda man är rikigt säker på när man reser sig ur biostolen, är att Alice gjorde helt rätt i att inte gifta sig med den mindre charmerande Hamrish, och att filmen, var mer eller mindre halvgalen.

En annan av Tim Burtons urartande filmer.
Romantisk komedi där Johnny Depp först rakar folk, sedan halshugger dem, bakar in dem i små pajer, och säljer dem i ett mysigt litet bageri. Fin film.

Sportlov.

Det var det lovet det. Det har spenderats på lite olika sätt för oss, men vi bjuder er på några höjdpunkter ur veckan.
I Fredags stötte vi nämligen på några halvkända människor i Kläppen, och såklart ställde vi upp på kort. Blev en hel del halvbra bilder dessutom, innanför staketet som vanligt. Dock får ni nöja er med dessa tre. Hoppas ni hade ett lika kul lov som DDH.

DDH hyllar!

Ny vecka, nya hyllningar och ifrån sägningar.

Veckans eminenta hyllning går till en nyfunnen kärlek i vintermörkret; Ballerina Kladdkaka. Nu får ni inte tro att hyllningarna endast går till saker man kan stoppa i munnen, men det är bara så gott.

"En ny typ av Ballerina med tunna kex och hela 38% fyllning! Både kex och fyllning har en frestande smak av kladdkaka. Doppa för bästa smak"

Det där med doppningen kan medföra missförstånd, då en kommentar kan uppfattas felaktigt. Vi ber er att bortse från detta och ta er tid att njuta av den underbara kakan!

Vi skickar också en mini-hyllning till sportlovet, men varför sporta när man kan äta kakor?

Liveblogg från Säln'

En del av DDH befinner sig efter en lång biltur i en halvmörk skog i Sälen, eller nåt. Snygga som få hamnade vi på stoj och galej i en liten stuga fullt med dalmål och dansbandsmusik. Himla härligt, måste vi säga. Vi bloggar nu medan vi väntar på att 2 kilo pommes frites ska bli klara. Trots att vi som bekant älskar det "gula guldet", måste vi klaga på instruktionerna på förpackningen. Trots noggranna beskrivningar slutade det med att pommesen stod kvar på bänken i sin plåt. Det stod helt enkelt inte att man skulle lägga in dem i ugnen, och därför missade DDH att göra det.
Imorgon lutar det åt att bli en hel del brädåkning och raggande i de svarta backarna i Kläppen, om inte har vi badkläder med oss för att visa lite hud i bassängen.

Ha det bra alla läsare!

DDH hyllar!

Det går bra här på bloggen. 10 000, vi tackar och bugar. Med ökat antal besökare ökar också önskningarna från dem. Önskningar om t.ex DDH's synpunkter på saker och ting. Vi ska inte konkurera ut fjortisbloggarna med "Hiss & Diss" (Du kan ta det lugnt Kissie) utan ska nu börja med en följetång av inlägg där vi tipsar halvbra och halvdåliga saker. Vi har ju som sagt redan uttryckt vårt missnöje angående den halvdåliga kollektivtrafiken. Det var startskottet för denna följetång som vi kommer kalla "DDH säger ifrån" och "DDH hyllar".


Fredagens hyllning går till allas våra pommes frites. Pommes, strips, chips och flottyr potatis, jodå, kärt barn har många namn. Namnet "pommes frites" kommer ursprungligen från franskan, men själva rätten kopplas oftast ihop med USA. Dock är ursprunget okänt enligt Wikipedia.
Stripsen kan beställas nästan var som helst, till och med i Rättvik. Man kan äta dem hur som helst, var som helst, i alla lägen, med vad som helst och vem som helst. Man kan kombinera dem med i stort sett vilken krydda, dryck och annan maträtt som står att finna. Det är nog det enda i världen som erkännt kan ätas som både mat och snacks, därav succén.
Även bönderna i Dalarna har upptäckt denna delikatess, som är ett smaskigt alternativ istället för potatisen direkt från åkern.
Denna goda, friterade gåva från ovan erövrar dagligen hjärtan världen över, och DDH tar helgledigt med orden;
DDH älskar pommes frites!

DDH säger ifrån.

Ska ett helt studiebidrag gå åt till en tågresa !? Tåg priserna är skyhöga och utan tillfälligt arbete kan man inte röra sig i de yttre regionerna. En enkel resa går på ca 500-700 kr. Om priserna varit lägre hade det lönats sig för allt fler, miljön, SJ och det sociala livet hade ökat. Ungdomarna kunde haft bättre relationer på avstånd och haft ett bättre liv med mindre klagomål. Även pensionärerna hade sluppit röra sig i trafiken i 20 km/h och där med hade även ilskan för snigelkörning minskat drastiskt. Allt fler kommer därför att röra sig i de kollektiva banorna och våran värld kommer leva ännu en generation framåt.


Detta gäller även glesbygd'n, där det inte är konstigt att inget händer, eftersom man inte kan ta sig någonstans. Man ska vara glad om man får vänta max 30 min på de få bussar som går då de fastnar i snöstormarna. Personer utan bil, utan kompisar med bil, utan ragg med bil eller långväga släktingar med bil kommer helt enkelt ingenstans. Men, kanske ni tänker, är det inte bara att ta traktorn eller skotern? Till er kan vi meddela att detta bara är ett alternativ i Boda, och ingen annan stans. (I vissa fall Stumsnäs)
Vi på DDH kräver härmed att biljettpriserna sjunker genast och att fler bussar eller annan kollektiv trafik sätts in med omedelbar verkan!

The Day!

Då var det än en gång dags för årets enda egentliga höjdpunkt, den dag vi alla väntat på och längtat efter sen dagen imorgon, fast förra året. Med ett nytt år kommer nya produkter i handeln, nya förbättringar, hälsningar och kedjesms i samband med att dagen infaller. Alla som som sitter ensamma och ledsna i sina stugor, vågar sig på denna dag ut för att fira, träffa folk, och känna gemenskapen. Kärleken ligger i luften, från morgon till kväll. Imorgon är dagen, då man kan skippa alla måsten, jobb, läxor och bara ägna sig åt det människan egentligen är gjord för;
Äta Semlor!

Happy Fattuseday, everyone!

Årskrönika!

I och med ett nytt år, så vill vi på DDH summera det bästa från bloggen under 2009. Dock är bloggen inte ett helt år än, men håll till godo. En trist eftermiddag i maj kommer bloggen till utan någon större baktanke. Ambitionen att upplysa om just vad som händer där det aldrig händer ledde till att kameran följde med lite överallt.

Juni var det mycket på gång, sommarlov och festival. En smått halvkass midsommar och annat ledde till en aning seg uppdatering. Juli månad var nog en av de stressigare. Början av CCW ägde rum, precis som slutet på konfirmation med blandade känslor.
Augusti var en succé. Kvällar på Puben och i slutet av CCW var det Parken. DDH åkte till Stockholm och hade en underbar semester. Sista högstadieläsåret drar igång, det bloggas som aldrig förr och som grädde på nosen ett av de största Club någonsin där man stiftade många nya bekantskaper.

September var den absoulut sämsta bloggmånaden i historien. DDH skyller på farmvillehysterin som orsakat tillfällig nedläggning av internet i Dalarna.

I Oktober fyllde bloggen ett halvår, och VM-kvalet låg i stort fokus. DDH fortsätter uppdatera om det som händer, går på ett halvdåligt Club Wasa och allt verkar nått botten.
Då upptäcker DDH Club Nova, eller rättare sagt; Club Nova upptäcker DDH. Med nystrukna tröjor blir kvällen en succé, och med mycket fina bilder exploderar besökarantalet.

November bjöd på det största i besökarväg under bloggens livstid. Vad det var kan ni allt gå tillbaka och kolla.

December var en månad i musikens tecken. Deep Purple, Lars Winnerbäck, Mange Schmidt och Melody Club fastnade i DDH's lins, allt finns att gå tillbaka och kolla på om ni känner för det.

Januari 2010. Bloggen har runt 9000 besökare och jobbar på att uppdatera oftare.

Ja, och den här krönikan skulle egentligen varit publicerad vid nyår, men DDH citerar(typ) en vis gammal man:

"Aldrig förr har så få, haft så mycket att göra,

på så kort tid"